april 12

0 comments

Mormors far var Neandertalare

By DNA.business

april 12, 2021


DNA-tekniken gör framsteg efter framsteg. I förra veckan kom två vetenskapliga studier, där forskarna lyckats analysera rekordgammalt dna från förhistoriska människor. Och med en sådan noggrannhet att vi nu nästan kan börja dna-släktforska på deras neanderthal-släktingar.

I den ena studien analyseras lämningar från fem människor, som hittats i grottan Bacho Kiro i dagens centrala Bulgarien. Dessa personer är några av de hittills äldsta dna-analyserade moderna människorna och de är daterade till mellan 43 000 och 46 000 år sedan.

Den andra studien redovisar dna från lämningarna efter en kvinna som hittats i grottan Zlatý kůň i nuvarande Tjeckien. Dateringen är osäker, men sannolikt levde även hon för mer än 40 000 år sedan.

Tre grottor där mer än 40 000 år gamla lämningar av människor hittats och dna-analyserats.

DNA-analyserna visar att människorna i Bacho Kiro hade genetiska likheter med förhistoriska och nu levande människor i Ostasien samt med ursprungsbefolkningen i Amerika. Kvinnan i Zlatý kůň hade däremot inga större likheter med förhistoriska människor vare sig i Ostasisen eller i Europa.

Gemensamt för dem alla är att deras genetiska arv inte överlevde istiden. De människor som senare återbefolkade den europeiska kontinenten, när inlandsisen började dra sig tillbaka, var uppenbarligen nya människor från Eurasien. 

Neanderthalsläktingar

Mest intressant är jämförelserna mellan dessa tidiga människor och neandertalmänniskans dna. Neanderthalarnas dna-kod är känd sedan Svante Pääbos forskarteam lyckades kartlägga hela deras genetiska kod i början av 2010-talet.

De nyligen analyserade individerna bar tydliga spår av neanderthal-dna, och mängderna visar att de alla hade någon anfader/anmoder som var neandertalare för maximalt ca 15 generationer sedan.

I grottan Bacho Kiro visar arkeologiska fynd av stenverktyg att grottan började användas av neanderthalmänniskor för mer än 50 000 år sedan och att moderna människor flyttade in för ca 45 000 år sedan. Det är därför inte särskilt förvånande att några av de första moderna människorna som levde i grottan kom i kontakt med neanderthalarna och även fick barn tillsammans.

Men det är en viss analys, som sticker ut och ger riktiga vibbar av förhistorisk släktforskning. I grottan Peștera cu Oase, i nuvarande Rumänien, hittades nämligen 2002 en grottkammare med mänskliga lämningar, som daterats till cirka 40 000 år gamla.

En av individerna som hittats i den grottan, en man, har fått namnet Oase1 och hans dna-sekvens publicerades redan 2015. I en av de senaste studierna har Oase1 dna-analyserats ännu en gång, för att få fram fler detaljer. Och här kan vi verkligen se spår av nära neanderthalsläktingar! Jämförelsen visar att mannen hade en ana som var neandertalmänniska, kanske så nära som 3-4 generationer.

När vi dna-släktforskare undersöker släktskap mellan två personer använder vi något som kallas ”kromosomläsare”, där vi kan se vilka bitar av dna-koden som är identiska. Ju mer dna som är lika och ju större bitar, desto närmare släktskap har personerna.

Så här ser det till exempel ut när jag jämför mig själv med en av mina sysslingar/tremänningar:

De grå strecken är mitt dna och de färgade bitarna är segment där min sysslings dna är identiskt med mitt. På de 22 kromosomparen matchar sysslingen mig med totalt 312 cM (centiMorgan).

Och så här ser det ut när forskarna gör motsvarande jämförelse mellan Oase1 och Neanderthalarnas dna-sekvens:

Blå bitar är segment där Oase1 hade neanderthal-dna. Med alla småsegment medräknade matchar Oase1 med 496,56 cM mot neanderthal-dna.

Visst ser det likt ut? Räknar vi bort alla småsegment (som inte är relevanta för släktskap) är det nästan en identisk matchning!

För mig och min syssling är den gemensamma anan min mormors far. Det kan alltså mycket väl vara så att även Oase1 hade en mormors far som var neandertalmänniska. Det kan förstås lika gärna ha varit någon annan av hans far- eller morföräldrars föräldrar eller så kan släktskapet ligga ytterligare en generation bakåt.

Släktskapet är hur som helst så nära att det blir en tydlig släktmatchning. En släktmatchning som är så rejäl att den skulle göra vilken dna-släktforskare som helst lycklig!

Släktträdet för den moderna människan och våra två ”kusiner”, Neanderthal- och Denisovamänniskan. (Källa: How did Homo sapiens evolve?, Science 2018-06-22, Julia Galway-Witham och Chris Stringer).

Neanderthalarnas och moderna människors ursprung delade sig för ungefär 600 000 år sedan, sannolikt någonstans i Afrika. Långt senare möttes de alltså igen i Europa och ett av dessa möten resulterade i ett barnbarnsbarn som fick sin sista vila i grottan Peștera cu Oase.

Nu, 40 000 år senare, kan vi se detta med hjälp av DNA-tekniken. Vi lever verkligen i en spännande tid!

P.S. Min egen mormors far hette Erik Hedberg och var född 1855 i Högsjö, Ångermanland. Även detta verifierat med hjälp av dna.