DNA från 10000 år gammalt tuggummi

Tekniken för att analysera DNA från våra förhistoriska släktingar tar det ena stora klivet efter det andra. Nu presenteras den första studien där man fått fram DNA från 10 000 år gamla tuggummin! Tuggummin som tuggats av stenåldersmänniskor på Orust.

Ovan ser du ett DNA-analyserat tuggummit från stenåldern i mitten. På sidorna syns avgjutningar av tandavtrycken som finns på tuggummit.

Det är forskare från det svenska ATLAS-projektet som analyserat DNA i tuggummin av björktjära eller harts, som användes av stenåldersmänniskorna som lim vid tillverkning av stenverktyg och vid tätning av båtar.

Fynden är från stenåldersboplatsen i Huseby Klev på Orust. De tuggade bitarna, med välbevarade tandavtryck, hittades hela tre meter under markytan tillsammans med flintverktyg, massor av hasselnötter och stora mängder djurben. De dateras till 10040-9610 år gamla.

Ur den tuggade björktjäran har forskarna lyckats få fram DNA från tre individer, två kvinnor och en man. Eller snarare två flickor och en pojke, för tandavtrycken visar att de som tuggade var mellan 6 och 14 år gamla. De har fått de aningen opersonliga namnen ble004, ble007 och ble008.

Deras DNA har jämförts med tidigare DNA-resultat från jägar-samlare i Skandinavien. Människorna i Huseby Klev ligger genetiskt någonstans mellan samtida individer från Hummelviksholmen i Norge och Stora Förvar på Gotland. Jämförelserna visar dock att de var mer ”släkt” med jägar-samlarna i det som idag är Sverige än med det som idag är Norge.

Samtidigt visar stenverktygen som hittades att de var tillverkade med en så kallad tryckbladsteknik, som hade sitt ursprung i Baltikum, Karelen och Finland. Det var en teknik som vid denna tid inte användes av jägar-samlarna i det som idag är södra Sverige. Detta skulle möjligen kunna tyda på att tekniken följt med den migration som skedde från öster, norr om den kvarvarande inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Resultaten är mycket intressanta och ger nya ledtrådar till hur Skandinavien befolkades efter istiden. Men den fråga som är mest intressant för oss DNA-släktforskare är: -Har de fått fram några haplogrupper?

Haplogrupp är en benämning på vilken typ av Y-DNA och mitokondrie-DNA (mtDNA) som dessa människor bar på. Det är en typ av DNA som enbart ärvs via det raka fädernet och raka mödernet. Om haplogrupperna är kända, så är det möjligt att se om någon nu levande DNA-testad person är släkt med dessa förhistoriska människor. Alla människor i Europa lär vara släkt med dem på ett eller annat sätt, men via Y-DNA och mtDNA kan man med ett DNA-test se om man är släkt med dem via sin raka fäderne- eller mödernelinje.

Tyvärr fick man inte fram något Y-DNA för mannen, men alla tre personernas mtDNA kunde fastställas och de visar sig tillhöra haplogruppen U5a2d.

Finns det någon som bär på denna haplogrupp idag? Ofta har så gamla grenar av mänsklighetens släktträd dött ut, eftersom inga raka kvinnolinjer överlevt ända till idag. Men jag sökte bland resultat från personer som testat sig hos Family Tree DNA och det finns faktiskt några personer som idag bär på detta mtDNA!
Karta över testade kvinnolinjer i Skandinavien tillhörande haplogrupp U5a2d

Markeringarna på kartan visar var ett antal testade personers kvinnolinjer har sitt kända ursprung på 1600- och 1700-talet. U5a2d är alltså ingen vanlig haplogrupp idag. Den geografiska fördelningen för de testade får en dock att haja till lite, om man tänker på möjligheten att personerna i Huseby Klev kan ha haft förmödrar som kommit runt inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Nu är det förstås ett alldeles för litet underlag för att dra några slutsatser. Men kanske, kanske, har vi här några nu levande DNA-släktforskare, som är ättlingar i rakt nedstigande kvinnliga led från några av de allra första kvinnorna som befolkade Skandinavien när isen drog sig tillbaka. Tanken svindlar.

De senaste åren har genetikerna utvecklat tekniker för att få fram förhistoriskt DNA ur benrester, förstenad avföring, jord från grottgolv och nu alltså även från 10 000 år gamla tuggummin. Vad blir nästa genombrott? Bob Dylan skrev en gång en låt med titeln The Times They Are a-Changin. Om någon skulle skriva en låt om den nuvarande utvecklingen inom DNA-området borde titeln vara: The Times They Are AMAZING!

Forskningsrapporten (som ännu inte är referentgranskad /peer reviewed) finna att läsa här: https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2018/12/03/485045.full.pdf