Category Archives for Tips&Trix för ditt DNA-resultat

Vilket Y-DNA-test ska jag välja?

Fråga: Jag vill testa mitt Y-DNA, men det finns så många varianter av test. Vilken nivå ska jag välja?

Svar: Y-DNA är ett spännande test, men som du säger så kan det kännas som en snårskog av olika testvarianter att välja på. För att svara på frågan behöver du först fråga dig själv: -Vad är det du vill veta? Och hur detaljerat vill du veta det?

Y-DNA-test analyserar DNA i Y-kromosomen, som endast finns hos män. Detta DNA ärvs enbart från far till son genom generationerna och kan därför användas för att söka släktskap och ursprung långt tillbaka i historien.

Det finns fyra huvudsyften med att testa sitt Y-DNA:

  • Du vill bekräfta din pappersforskning med DNA
  • Du är nyfiken på ditt djupa ursprung, tusentals år tillbaka
  • Du vill undersöka släkten före de skriftliga källornas tid
  • Du vill försöka hitta en okänd fader

Det finns flera företag som erbjuder Y-DNA-tester, men de flesta gör det antingen på en mycket grund nivå eller på en riktigt avancerad nivå, som är onödigt komplicerad för de flesta. Det företag som har flest YDNA-tester att välja på, och den största databasen med Y-DNA-testade att matchas mot, är Family Tree DNA. Därför kommer mina rekommendationer nedan att baseras på de tester som finns hos Family Tree DNA.

Bekräfta din pappersforskning

Eftersom Y-DNA aldrig blandas utan ärvs oförändrat från far till son, kan det användas för att kontrollera om manliga släktlinjer stämmer med det som står i de skriftliga källorna. Genom att testa flera obrutna manslinjer, från en gemensam anfader, kan du bekräfta släktlinjer ända tillbaka till medeltiden eller ännu längre tillbaka.

Steg ett här att släktforska fram två eller fler raka manslinjer som härstammar från en och samma man. Du testar sedan Y-DNA hos nu levande ättlingar på var och en av släktlinjerna. Om de visar sig bära på samma Y-kromosomer, så stämmer dina släktlinjer.

För att verifiera ett släktskap räcker det inte med att de testade matchar på ett enklare Y-DNA-test. De kan då vara släkt för många hundra, eller till och med tusentals, år sedan. Det bevisar alltså inget. Det krävs därför mer avancerade Y-DNA-tester.

Men det är onödigt att slänga ut pengar på avancerade tester innan du vet om du är på rätt väg. Rekommendationen är därför att först göra testet YDNA37 på dina testpersoner. Om de inte matchar på denna nivå, stämmer inte släktlinjerna. Då är det onödigt att lägga ut pengar på dyrare tester.

Om de däremot matchar varandra på denna nivå, kan du nu gå vidare och uppgradera testerna för att få svar på om det är ett nära släktskap eller inte. Då är det testet YDNA111 du behöver (eller BigY, men det är oftast onödigt i detta fall).

Nyfiken på ditt djupa ursprung

Y-DNA ärvs längs obrutna manliga släktlinjer och kan därför följas tiotusentals år tillbaka i tiden. Du kan därmed hitta släktskap med förhistoriska personer som hittats vid arkeologiska utgrävningar och du kan spåra din släkts vandringar från stenåldern fram till historisk tid.

Viktigt att tänka på är att Y-DNA bara kommer från en av dina släktlinjer, din raka fädernelinje. Men den släktlinjen kan du följa desto längre.

För att undersöka din fädernelinjes djupa ursprung kan du välja på två nivåer:

Gör det enkla testet YDNA37. Du får då en översiktlig bild av vilken huvudgren av mänskligheten din släktlinje tillhör. Du får veta ungefär hur den vandrat genom den äldre förhistorien (stenålder-bronsålder).

Gör det avancerade testet BigY. Detta test analyserar många miljoner delar av Y-kromosomen och du får då ett resultat som ligger i den absoluta forskningsfronten. Du blir inplacerad i det stora världsomspännande släktträdet för alla män. Du kan se hur långt tillbaka i historien din släktgren grenade ut sig från övriga BigY-testade grenar. Du får se var de närliggande grenarna finns och kan då skaffa dig en bild av hur din släktlinje rört sig geografiskt. Ofta kan du få en bild av släktlinjen från äldre stenålder fram till järnåldern och ibland till medeltiden eller ännu senare.

Med resultatet från BigY bidrar du dessutom till forskningen och du är med och bildar nya grenar i ”världsträdet” i takt med att fler testar sig.

Släkten före de skriftliga källorna

De ”vanliga” DNA-testerna, som analyserar ditt så kallade autosomala DNA, kan inte användas längre bakåt än några hundra år. Detta eftersom detta DNA ärvs i en slumpmässig blandning från mamma och pappa, vilket blir en salig röra efter bara några generationer. Y-DNA däremot ärvs enbart från fädernelinjen och kan därför följas ända till tiden före de skriftliga källorna.

För att undersöka dina släktlinjer så långt tillbaka är det i princip bara testet BigY som gäller. Du får då ett detaljerat resultat som kan användas för att tidsbestämma när olika släktgrenar grenade ut sig i tiden före de skriftliga källorna.

Hur mycket information du får fram från ditt BigY-resultat beror på hur många andra närliggande släktlinjer som också testats med BigY. Ibland hittar du släktgrenar på medeltiden eller ännu senare, men ofta ligger ditt släktskap med andra testade släktgrenar på järnåldern eller ibland till och med ännu längre tillbaka. Men fler och fler testade linjer tillkommer hela tiden och med ett BigY-resultat följer du med i den utvecklingen.

Hitta en okänd fader

Söker du en okänd fader på nära håll (max 2 generationer bakåt), så är alltid ett vanligt autosomalt DNA-test det bästa att börja med, då det ger fler ledtrådar än ett Y-DNA-test. Men gäller det en okänd fader längre bak i släkten, som dessutom lämnat en obruten linje av manliga ättlingar efter sig, är Y-DNA ofta enda vägen att hitta honom.

Har du en misstänkt kandidat till faderskapet, gör du som under ”Bekräfta din pappersforskning” här ovan.

Har du ingen misstänkt, börjar du med testet YDNA37, för att se om du har turen att få några nära matchningar. Får du bra matchningar måste du sedan gå vidare med fördjupade tester, eftersom ”nära matchningar” på YDNA37 kan vara släkt för många hundra, eller till och med tusentals, år sedan. Vägen för att kontrollera om det verkligen är ett nära släktskap är att uppgradera både ditt och matchningens test till YDNA111. Det resultatet kommer att visa om det är ett nära släktskap eller inte.

Har du inte turen att få några nära matchningar, så är det tyvärr bara att vänta på att fler testar sig och att det dyker upp någon ny nära matchning. Tålamod är en DNA-släktforskares bäste vän…

BigY ger ”allt”

Är du nyfiken på både släktingar och ditt djupa ursprung, och vill ha all information om din Y-kromosom, kan det vara smartast att satsa på testet BigY direkt. BigY kostar en hel del pengar, men du får testet Y111 på köpet och du får veta allt som går, samtidigt som du då är med och bildar nya Y-DNA-grenar i framtiden.

BigY är ett avancerat test i forskningens framkant, så det är inte ett test för alla. Vill du veta allt, är BigY en guldgruva. Men är du bara lite nyfiken på vad din Y-kromosom kan visa, är YDNA37 ett alldeles utmärkt test att börja med.

Finns det något testamente för DNA-information?

Fråga: Jag har testat flera äldre släktingar och har funderingar kring hur man gör när de en dag är borta? Finns det någon form av ”testamente” för deras DNA-information?

Svar: Du ställer en mycket viktig fråga, kanske den viktigaste av alla! Fler och fler av dem som DNA-testades för ett antal år sedan finns inte längre ibland oss. Det är en stor förlust om deras DNA-resultat blir otillgängliga och om ingen kommer åt att hantera dem i framtiden.

Detta är därför en angelägen sak att ta tag i för alla oss som DNA-testar oss själva och våra släktingar.

Spara inloggningar

Enklaste sättet att se till att DNA-resultatet kan kommas åt av någon annan, om det skulle behövas, är att den testades inloggningsuppgifter är sparade så att de är tillgängliga för fler. I dagsläget bryr sig inte DNA-företagen om vem som loggar in med uppgifterna. Risken finns dock att reglerna blir hårdare i framtiden och därför rekommenderar jag nedanstående lösning. 

Upprätta fullmakt 

Allra bäst är att skriva en riktig fullmakt. Då finns det ett dokument, som ger en annan person rätt att hantera både DNA-provet och DNA-resultat, den dagen den testade går bort eller inte längre är förmögen att fatta egna beslut. Det är dags att upprätta framtidsfullmakter för de personer vi testar!

Jag har tagit fram ett fullmaktsdokument för detta, som är fritt att använda för alla. Framtidsfullmakten (som är utformad enligt den svenska lagen (2017:310) om framtidsfullmakter) ger fullmaktstagaren fulla rättigheter att hantera den testades DNA-prov och -resultat.

Framtidsfullmakten börjar gälla om den testade avlider eller om han/hon drabbas av demenssjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande och tillståndet är varaktigt. 

Du kan hämta fullmakten som pdf-dokument här: Framtidsfullmakt för DNA

I fullmakten kan du notera alla ställen där den testades DNA finns. Förutom själva DNA-testföretagen kan DNA-datat finnas uppladdat till Gedmatch, DnaPainter, DNAGedcom eller andra verktyg.

Viktig funktion hos FTDNA

Om den testade är testad hos Family Tree DNA, så har de en bra funktion som inget av de andra DNA-företagen har. De ger nämligen den DNA-testade möjlighet att skriva in vem som ska vara ”förmånstagare” (Beneficiary) för deras DNA-test, den dagen de själva inte längre kan hantera det.

Du hittar funktionen under din kontoinformation (under din bild och kitnummer), på fliken "Beneficiary Information":

Här kan du skriva in dig själv på alla test som du hanterar. Då kommer du att kunna hantera dem fullt ut även när testtagaren är borta. Det är då bara att kontakta FTDNA, så kollar de att du har rätt att komma åt testtagarens uppgifter.

Glöm inte dig själv

Att skriva fullmakt och att skriva in en person som Beneficiary hos FTDNA är alltså en viktig sak att göra. Glöm inte att göra detta även för dig själv, så att ditt eget DNA-resultat inte blir oanvändbart i framtiden!

Sprid risken

Resultaten för dem som testas idag kommer att vara viktiga i framtiden, då framtidens släktforskare vill kunna använda dem för släktforskning. Även med fullmakter och kända inloggningsuppgifter, finns alltid risken i framtiden att ett DNA-företag försvinner med alla uppgifter.

För att gardera dig mot detta är det bra att se till att ditt och dina släktingars DNA finns sparat i flera företags databaser. Att testa sig hos flera företag, eller att föra över resultat till flera företag, är alltså en god försäkring inför framtiden.

Om du vill ha både hängslen och livrem, ladda då också ner rådatat från DNA-testerna och lagra dessa filer på flera säkra ställen.

Måste man köpa ett abonnemang när man DNA-testar sig?

Fråga: Måste man köpa ett abonnemang för att se svaren på sitt DNA-test? Är det olika hos olika företag?

Svar: Du ställer en viktig fråga. Det är lätt att tro att det pris som DNA-företagen annonserar är det totala priset för DNA-testet. Så är det hos vissa, men hos andra kan det kosta betydligt mer om du vill kunna använda resultatet för DNA-släktforskning.

Företag utan abonnemang

Hos Family Tree DNA och 23andMe tillkommer inga kostnader för att se hela ditt DNA-resultat eller för att få tillgång till alla DNA-verktyg. Du köper testet, betalar för det, och sedan har du tillgång till hela resultatet och alla verktyg utan att behöva teckna något abonnemang.

Företag med abonnemang

Både AncestryDNA och MyHeritage är företag som inte annonserar det verkliga priset för vad deras DNA-tester kostar. Det pris som annonseras ger dig nämligen inte tillgång till hela ditt resultat och inte tillgång till alla DNA-verktyg. För att se allt och kunna använda alla verktyg måste du teckna abonnemang hos dessa företag.

Så här kan en annons från Ancestry se ut. Inte ett ord om att det tillkommer kostnader.

Så här kan en annons från MyHeritage se ut. Inte heller här ett ord om att det tillkommer kostnader.

Inte ett ord

Ingenstans på köpsidorna nämns med ett enda ord att det kostar extra för att få tillgång till hela sitt resultat och alla verktyg. Det är som att annonsera en bil och ange ett pris, men låta bli att säga att det kostar det dubbla priset om du sen vill kunna använda ratten och växellådan….

Det verkliga priset hos Ancestry är alltså inte de ca 1200 kronor (inklusive frakt) som de annonserar, utan i verkligheten 1200 kronor plus minst en tusenlapp per år i abonnemang, för att kunna använda hela resultatet.

Hos Myheritage är det verkliga priset inte de ca 900 kronor (inklusive frakt) som de annonserar, utan i verkligheten 900 kronor plus 1500-3000 kronor per år i abonnemang, för att få tillgång till hela resultatet.

Med det sagt, kan du förstås testa dig hos Ancestry eller MyHeritage även utan att teckna abonnemang, för att kanske ha tur att få några riktigt nära matchningar i deras databaser. Men utan abonnemang kommer du inte att ha några möjligheter att använda ditt resultat för någon djupare DNA-släktforskning.

En genväg utan abonnemang

Ett smart sätt att skaffa dig tillgång till alla kraftfulla DNA-verktyg som MyHeritage har, utan att behöva teckna abonnemang, är att testa dig hos Family Tree DNA och sedan föra över ditt resultat till MyHeritage. Då kostar det en engångsavgift på 324 kronor hos MyHeritage för att låsa upp tillgången till hela ditt resultat och alla verktyg, men du behöver inget abonnemang.
Just nu (februari 2019) fungerar inte denna överföring, på grund av ändrat format på datafilen från FTDNA, men det kommer att ordna till sig så småningom.

Mer information

För detaljerad information om vad du kan se och göra med eller utan abonnemang hos Ancestry kan du läsa här: What Can I See on Ancestry DNA Without a Subscription?

För detaljerad information om vad som kräver abonnemang hos MyHeritage kan du läsa här: Ny uppladdningspolicy för DNA har startat - MyHeritage Blog

Hur gammal är min haplogrupp? Är den vanlig?

Fråga: Jag har fått veta att jag tillhör haplogrupp XYZ. Hur gammal är den? Är den vanlig?

Svar: Din fråga är vad de flesta frågar sig, när de har fått resultatet från ett Y-DNA- eller mtDNA-test. Det kan i och för sig vara kul att få veta att man tillhör haplogrupp H13c4a7d2b, eller vad det nu blir för resultat. Men det säger inte så mycket. Man vill ju veta mer än en radda bokstäver och siffror.

Att ta reda på mer om sin haplogrupp kräver oftast en hel del sökande, men här ska jag visa var du kan hitta grundläggande information om alla haplogrupper. För en beskrivning av vad en haplogrupp egentligen är kan du läsa här.

Din plats i trädet

Du kan tänka på dig själv som ett löv i de stora världsomspännande träden för alla människors Y-kromosomer eller mitokondrie-DNA, de så kallade haploträden. Tillsammans med andra människors löv, sitter du på en liten kvist längst ut i trädet. Den kvisten är er haplogrupp.

Så här ser delar av haploträdet ut för mitokondrie-DNA-haplogruppen K2b3c1 och närliggande kvistar.

Om ditt resultat visar att du tillhör t ex mitokondrie-haplogrupp K2b3c1, så sitter din lilla kvist på en annan kvist, som har namnet K2b3c, som i sin tur sitter på den lite större grenen K2b3. K2b3 sitter i sin tur på grenen K2b, som sitter på den stora grenen K2. Och K2 är en gren av huvudgrenen K.

Förgreningarna har uppstått när en person har fått en mutation i sin Y-kromosom (om det är en man) eller i sitt mtDNA (om det är en kvinna). Då bildar alla ättlingar som ärvt mutationen en egen gren, medan de som inte bär på mutationen bildar en annan gren.

Det kan vara bra att tänka lite ”bakåt” i trädets grenverk, när du vill söka information om din haplogrupp. Det finns nämligen inte alltid information om just din lilla kvist. Vi DNA-släktforskare ligger ofta i forskningens framkant och många av oss tillhör nyupptäckta grenar av haploträden, vilka inte är utforskade ännu. Om du inte hittar information om K2b3c1 i exemplet ovan, kan du därför söka efter information om K2b3c istället, så kanske någon forskat mer om den.

Hur gammal är grenen?

Huvudgrenarna har uppstått för 50-80 000 år sedan och därefter har trädet fortsatt att förgrenas genom årtusendena. Det går inte att veta exakt ålder på grenarna utan åldern beräknas utifrån hur många mutationer som hunnit uppstå på de olika grenarna efter att de delade på sig. Y-DNA muterar i genomsnitt en gång vart 135-140:e år, medan mitokondrie-DNA muterar mycket långsammare, bara vart 2000:e år i genomsnitt.

Du behöver alltså tänka på att de åldersberäkningar som finns bara är ungefärliga och inga exakta åldrar. Men ju fler som testat sig på en gren, desto mer precisa beräkningar kan göras.

Info om Y-DNA

När det gäller hur många testade som finns i din YDNA-haplogrupp, eller närliggande haplogrupper, är haploträdet hos Family Tree DNA den bästa platsen att titta på. Säg till exempel att du tillhör haplogruppen R-YP618. Då kan du söka rätt på den i FTDNAs haploträd genom att skriva in din haplogrupp under ”Go to Branch Name”:

När du trycker på returtangenten, så visas just din gren:

Här ser du att det finns några personer från Norge, Finland, Skottland och Sverige på denna gren. Men du ser även att det finns ett litet plustecken till vänster. Det betyder att det finns ytterligare grenar under YP618. Om du klickar på de tre prickarna till höger får du se en lista på alla personer som tillhör haplogruppen YP618 eller någon av kvistarna som sitter på den grenen:

Detta är en bra sammanställning över hur många av de testade som tillhör denna haplogrupp. Observera att det bara är testade personer som visas. Det ger ofta en skev bild, då det är många fler med rötter i nordvästra Europa som testat sig än i övriga världen. Det kan alltså finnas många människor som tillhör din haplogrupp i andra länder, men de är ännu inte testade.

Hur gammal är din gren?

När det gäller åldern på en YDNA-haplogrupp, finns det främst en källa att titta i, nämligen haploträdet hos YFull.

Yfull sammanställer ett haploträd för alla som skickat in sina resultat från avancerade Y-DNA-test som BigY och liknande. De beräknar också en ålder på varje gren. Om vi tittar på samma gren som i exemplet ovan, R-YP618, så ser den ut så här i YFulls träd:

I trädet ser du grenen YP618 och några av kvistarna som sitter på den. Efter namnet på grenen står det ”formed 2600 ybp, TMRCA 2400 ybp”. Dessa siffror betyder följande:

Formed 2600 ybp betyder att grenen grenade ut sig (från närmast överliggande gren) för ca 2600 år sedan. Ybp står för ”years before present”.

TMRCA 2400 ybp betyder att alla som tillhör haplogruppen/grenen YP618 har en gemensam anfader som levde för ca 2400 år sedan.

Åldrarna är alltså inte exakta utan bara beräkningar. Om du för muspekaren över dessa siffror visas ett så kallat konfidensintervall, vilket anger mellan vilka åldrar som den verkliga åldern sannolikt ligger.

Info om MtDNA

Även när det gäller hur många testade som finns i din mtDNA-haplogrupp, eller närliggande haplogrupper, är haploträdet hos Family Tree DNA den bästa platsen att titta på. Säg till exempel att du tillhör haplogruppen U5b1b1. Då kan du söka rätt på den i FTDNAs haploträd genom att skriva in din haplogrupp under ”Go to Branch Name”:

Då visas din gren och närliggande grenar. Och du kan klicka på de tre prickarna till höger för att få detaljerade siffror på antalet testade på varje gren, precis som för Y-DNA här ovan.

Hur gammal är din gren?

Beräkningar av åldrar för mtDNA-trädets grenar finns samlade på en webbplats som heter Haplogroup.org. Här kan du söka efter din haplogrupp:

Om du till exempel tillhör haplogrupp U5b1b kan du söka i sökrutan. Du hittar då U5b1b och flera av denna haplogrupps undergrenar. Klickar du på U5b1b visas vad som är känt om dess ålder:

Här kan du se att grenen U5b1b har en ålder av mellan 6600 och 15100 år. Det är ett väldigt stort tidsspann och det beror på att osäkerheterna i åldersberäkningarna för mtDNA-trädet är mycket större än för Y-DNA. Detta eftersom mitokondrie-DNA muterar mer sällan än Y-DNA.

Veta mer?

Nu vet du var du kan finna information om din haplogrupps vanlighet och ålder. Men du vill förstås veta ännu mer. Tyvärr finns inte information om alla haplogrupper samlad så att den är lätt att hitta. Det bästa tipset är därför att googla din haplogrupp, för att se vad som dyker upp. Hittar du inget, googla närmaste gren ovanför din haplogrupp och fortsätt söka. Förhoppningsvis hittar du intressanta saker och ny information kommer att hittas med tiden.

Är det Y-DNA som du söker information om, läs gärna min och Karin Bojs bok ”Svenskarna och deras fäder - de senaste 11000 åren”, där vi berättar om hur de grenar som är vanligast i Skandinavien kommit till och hur Sverige har befolkats sedan istiden.

Du kan även hitta allmän information om de grövre grenarna i haploträden på en webbplats som heter Eupedia. Denna källa innehåller en del föråldrad info och mannen som ligger bakom webbplatsen har en del egna teorier, så ta informationen på Eupedia med en nypa salt.

Söker okänd far och har fått en bra match. Är det bevis?

Fråga: Morfars far är okänd och jag har nu fått resultat från test av ett barnbarn till den misstänkte fadern. Vi matchar 94/29. Då är det väl bevisat att jag hittat rätt morfars far?

Svar: Om den misstänkte mannen är far till din morfar, skulle därmed din mor och det testade barnbarnet vara halvkusiner och du själv vara ett så kallat halvkusinbarn. Det skulle alltså se ut så här om de två männen i era släktträd är samme man:

De gröna personerna är ni två som testat er och matchar.

Personer som är halvkusinbarn matchar enligt statistiken varandra med mellan 57-530 cM. Med en matchning på 94 är det alltså fullt möjligt att detta misstänkta släktskap stämmer. Men du kan inte alls vara säker på detta.

Det är nämligen så att om två personer matchar med 94 cM, kan de vara så avlägset släkt som upp till 6-männingar. Det betyder att er matchning kan komma genom vilken som helst av era anor för sex generationer sedan, det vill säga från någon av alla dessa anor i din egen antavla:

Det finns alltså upp till 64 olika anor, från vilka du kan ha ärvt det DNA som matchar den andra personen. Men inte nog med det, detta gäller bara om ni endast är släkt via en enda släktkoppling. Är ni släkt på flera håll, så kan ni vara mycket mer avlägset släkt och ha ärvt matchande DNA via olika släktgrenar. Det kan alltså vara så att er DNA-matchning beror på att ni är släkt via flera gemensamma anor på 1600-/1700-talet.

Det är detta som gör det så svårt att kartlägga och bevisa släktskap med så kallat autosomalt DNA, det DNA som analyseras i de vanliga DNA-testerna. Det kan ibland kännas nästan hopplöst att försöka dra säkra slutsatser från resultaten. Men det finns sätt att skaffa dig bättre underlag för att veta om du är på rätt spår eller inte.

Hur göra?

Hur kan du skaffa dig fler ledtrådar, för att kunna bedöma om det är den misstänkte som var fadern? Nyckeln är att testa fler personer!

Finns din mamma i livet är hon den första du ska testa. Ju närmare i generationerna en person är, desto mer DNA från tidigare generationer finns kvar, vilket bör ge en starkare matchning om du är på rätt spår.

Nästa sak att fundera över är om det finns något fler barn eller barnbarn till din morfar, som kan testas? Ett test av en sådan släkting kan visa om matchningen med den misstänktes barnbarn kommer via din morfar eller inte.

Det är som sagt alltid bra att testa någon i den äldre generationen, på både din och den andre testades sida. Om inte det finns någon kvar att testa i den äldre generationen, kanske du har kusiner på din mammas sida, eller någon kusin till din matchning att testa? Eftersom syskon ärver olika blandning av DNA från sina föräldrar, kan någon av kusinerna ha ärvt mycket mer matchande DNA och därför ge en närmare matchning.

Rätt eller fel?

Om du testar flera personer i de båda släkterna, bör du få en betydligt närmare matchning mellan några av dem. Du bör få några som matchar med flera hundra cM, eftersom halvkusinbarn kan matcha med så höga värden som 530 cM och halvkusiner med så höga värden som 856 cM. Får du inga sådana nära DNA-matchningar, pekar det tyvärr mot att den misstänkte fadern inte är rätt man och att du får börja söka på annat håll.

Hur nära är nära?

En mycket bra sammanställning av hur mycket DNA som personer med olika släktavstånd normalt delar med varandra hittar du här: The Shared cM Project

Jag vill veta min haplogrupp, hur får jag reda på den?

Fråga: Jag vill veta min haplogrupp, hur får jag reda på den?

Svar: Det är lätt att tro att man automatiskt får veta sin haplogrupp när man gör ett DNA-test. Men så enkelt är det inte. De vanligaste testerna ger inga haplogrupper, du behöver göra speciella tester för detta. Vilka tester det är, ska vi titta på.

Men först, vad är en haplogrupp?

En haplogrupp är en gren eller kvist på det stora världsomspännande släktträdet för alla människor. En lite mer vetenskaplig definition är att en haplogrupp är benämningen på en grupp av människor som alla delar en gemensam anfader/anmoder och som alla har ärvt en särskild mutation från honom eller henne.

En man tillhör två haplogrupper, en för sitt Y-DNA (som ärvs från den raka fädernelinjen) och en för sitt mitokondrie-DNA (som ärvs från den raka mödernelinjen). En kvinna tillhör bara en haplogrupp, via sitt mitokondrie-DNA.

Man har räknat fram två släktträd för mänskligheten, ett för alla raka manslinjer och ett för alla raka kvinnolinjer.

Varje gren eller kvist som kartlagts i träden har fått en benämning, alltså en haplogrupp. Huvudgrenarna, som du ser ovan, har bokstavsnamn och sedan benämns de olika kvistarna (haplogrupperna) enligt olika system. För Y-DNA kan haplogruppernas namn se ut så här:

Först i namnet står huvudgrenens bokstav och därefter står namnet på den mutation som alla i den haplogruppen delar.

För mitokondrie-DNA-trädet namnges haplogrupperna enligt ett helt annat system:

Först i namnet står huvudgrenens bokstav. Därefter namnges grenarna och kvistarna omväxlande med siffra och bokstav. Ju längre ut i trädet desto längre namn.

Vilket test krävs?

Haplogrupperna framgår inte av de vanliga standardtesterna (som analyserar ditt autosomala DNA). Du måste därför testa just de delarna av DNA som ärvs oförändrade från förälder till barn, alltså mitokondrie-DNA eller Y-DNA.

Family Tree DNA är det enda företag som erbjuder kompletta tester för dina haplogrupper. Hos Family Tree DNA får du (med testet mtDNAFullSequence) veta hela din detaljerade haplogrupp i mitokondrie-DNA-trädet och ditt resultat utvecklas i takt med att nya grenar upptäcks.

När det gäller Y-DNA kan du hos FTDNA göra ett grundläggande test (testet Y37), som ger dig en övergripande haplogrupp och sedan fördjupa detta (med testet BigY-700), för att få veta den mest detaljerade haplogrupp som går att få fram. Resultaten hos Family Tree DNA visar också vilka andra testade personer som matchar dig och alltså finns på samma kvist i trädet som du.

23andMe är ett företag som bara erbjuder ett standardtest, men i det testet ingår även grundläggande information om dina haplogrupper. När det gäller mitokondrie-DNA, testar 23andMe inte hela mitokondriens DNA utan har valt ut ca 4000 positioner (av totalt 16500) som analyseras. Du är därför inte garanterad att få veta din mest aktuella haplogrupp och ditt resultat hänger inte med när nya grenar upptäcks.

När det gäller Y-DNA, testar 23andMe endast drygt 2000 av alla 300 000 kända mutationer, vilket gör att den haplogrupp du får är på en låg nivå.

Living DNA är ett företag som erbjuder ett test som ger dig haplogrupper för både mitokondrie-DNA och Y-DNA. När det gäller mtDNA får du ett resultat på samma detaljnivå som testet hos 23andMe. När det gäller Y-DNA, analyseras 22 500 av 300 000 kända mutationer, vilket ger dig en relativt detaljerad och aktuell haplogrupp. 

National Geographic har ett test som kallas Geno 2.0. Det börjar numera bli tämligen inaktuellt och det ger dig haplogrupper som baseras på 5 år gammal kunskap.

MyHeritage testar varken mitokondrie-DNA eller Y-DNA och ger därför inga haplogrupper.

AncestryDNA testar varken mitokondrie-DNA eller Y-DNA och ger därför inga haplogrupper.

Hur använda?

Hur kan du sedan använda kunskapen om din haplogrupp?

En av de mest spännande möjligheterna med att använda DNA i släktforskningen är att du kan kartlägga hur delar av din släkt förflyttat sig under tusentals år, långt före de skriftliga källorna. Med hjälp av din haplogrupp kan du ge dig ut på den spännande resan. På vägen kan du dessutom få reda på att du är släkt med en och annan förhistorisk människa, vars kvarlevor hittats vid någon arkeologisk undersökning.

Om dessa möjligheter kommer jag att skriva i kommande DNA-svar.

Lägg ditt DNA även hos MyHeritage

Har du testat dig hos Family Tree DNA? Missa inte chansen att finnas med i ännu en av de bästa DNA-databaserna! Se instruktioner nedan.

FTDNA har länge varit den dominerande aktören i Norden, men nu finns det en till DNA-databas som blivit riktigt bra att vara med i - den hos MyHeritage! MyHeritage har miljontals testade från Europa och inte minst norra Europa. Dessutom har de väldigt bra verktyg för att jobba med dina DNA-matchningar.

Numera bör du som har rötter i Europa därför vara med i DNA-databasen hos både FTDNA och MyHeritage. Och det fina är att du inte behöver testa om dig, det går att överföra ditt resultat från FTDNA till MyHeritage! MyHeritage har dessutom lika strikta regler kring DNA-data som FTDNA. De delar inte med sig av ditt data varken till läkemedelsindustrin eller polisen. 

För den som laddat upp sitt data före den 1/12 2018 ska det vara gratis att sedan använda DNA-verktygen hos MyHeritage. Laddar du upp efter det kommer det att kosta. Så passa på nu!

En skillnad hos MyHeritage, mot hur det fungerar hos FTDNA, är att du kan ladda upp flera DNA-resultat till ett och samma konto hos MyHeritage, vilket gör att du bara behöver en inloggning för alla dina testade personer.

Så här för du över ditt DNA-data från Family Tree DNA till MyHeritage

För att överföra ditt DNA-data till MyHeritage behöver du göra tre steg:

  1. Ladda ner dina DNA-data från Family Tree DNA
  2. Skapa ett gratiskonto på MyHeritage (eller använda ett konto som du redan har)
  3. Ladda upp DNA-datat till MyHeritage

Logga in på ditt konto hos Family Tree DNA. Under knapparna med dina resultat för Family Finder finns en länk för att ladda ner rådata. Klicka på den.

Du kommer då till en sida där du kan välja att ladda ner dina data i ett antal olika varianter. Välj alternativet längst ner till vänster, ”Build 37 Raw Data Concatenated”.

Högerklicka på den länken. Då jobbar webbsidan några sekunder och sedan ska det dyka upp ett fönster där du får välja var du vill spara datafilen.

Spara datafilen på en plats där du senare kan hitta åt den. (På vissa datorer sparas filerna automatiskt i mappen ”hämtade filer” eller liknande)

Gå till www.myheritage.se. Du kommer då till följande sida:

Om du inte har något konto redan, klickar du på Anmäl dig. Annars loggar du in på ditt eget konto.

Här följer instruktioner för hur du skapar ett gratiskonto:

När du kommer till denna sida klickar du på Påbörja ditt släktträd.

Nu öppnas en vit ruta där du får skapa ett konto med ditt namn och din e-post. Fyll även i ditt födelseår och namnen på din pappa och mamma.

Klicka sedan på Kom igång.

På de följande två sidorna finns möjlighet att skriva in uppgifter för dina mor- och farföräldrar. Gör gärna det, eftersom det underlättar för dina DNA-matchningar att hitta dig och söka efter ert släktskap. (Det går även att hoppa över dessa två sidor)

När du klickat på Klart, kommer MyHeritage att söka efter om någon av dina inskrivna släktingar redan finns i deras databas. Webbsidan jobbar då en stund…

När systemet sökt klart får du välja ett lösenord. Samtidigt ser du ditt lilla släktträd, som du kan bygga vidare på senare om du vill (eller ladda upp en så kallad GEDCOM-fil)

När du valt ditt lösenord är det dags att gå till DNA-menyn (se nedan) för att ladda upp din datafil. Klicka på menyn och välj Ladda upp DNA-data.

Du kommer nu till en sida där du ska klicka på Börja. (Se till att du först laddat hem din datafil från Family Tree DNA, enligt instruktionen i punkt 1)

Nu öppnas sidan där du laddar upp datafilen. Kryssa i vems DNA det är och när du har läst villkoren kryssar du i rutan att du accepterar tjänstvillkoren. Denna ruta är obligatoriskt att kryssa i för att komma vidare. Den andra kryssrutan är frivillig och den kryssar du i om du accepterar att ditt DNA-data kan användas i olika forskningsprojekt.

Klicka nu på knappen Ladda upp. Då får du välja en datafil att ladda upp och du söker då reda på den datafil som du tidigare laddade ner från Family Tree DNA. När du laddat upp filen (det tar en stund), så kommer MyHeritage att börja jämföra ditt DNA med alla andra i databasen och efter några dagar kan du gå in och titta på din matchlista. Då har du dubbelt så många matchningar och nya verktyg att jobba med!

Har du flera testade hos FTDNA, kan du ladda upp även dem till ditt konto hos MyHeritage. Ladda då ner deras rådata från FTDNA och börja om från punkt tre ovan. Du får då ange namnet på den testade.