Category Archives for DNA-nyheter

DNA-årskrönika 2019

2019 blev ett år då vi fick mer av allt, när det gäller DNA-släktforskningen. Alla testföretagen lanserade nya funktioner, antalet testade fortsatte att öka snabbt, nya kraftfulla DNA-verktyg på webben dök upp och – viktigast av allt – många hittade både sina okända anor och nya spännande släktingar.

Idag har fler än 35 miljoner DNA-tester för släktforskning sålts världen över och i Sverige är mer än var hundrade person nu DNA-testad. Samtidigt blev 2019 det år då den vansinnigt höga ökningstakten började mattas av något. Ökningen av antalet testade är inte längre 100% per år, men antalet ökar fortfarande snabbt. Låt oss se på några av de viktigaste nyheterna under året.

Årets hetaste trend: Kluster

Vi DNA-släktforskare längtar ständigt efter nya verktyg, som kan göra det enklare att ta reda på hur vi och våra DNA-matchningar är släkt. Vid förra årsskiftet lanserades ett nytt verktyg för automatisk gruppering av dina matchningar i så kallade ”matchkluster”. Detta har under året blivit det mest populära verktyget för att bringa reda bland DNA-matchningarna.

Det började med att en kvinna i USA, Dana Leeds, lanserade en metod (den så kallade Leeds-metoden) för att manuellt gå igenom matchlistan och hitta vilka matchningar som verkar matcha dig via var och en av dina far- och morföräldrar. Hennes innovativa metod togs sedan till nästa nivå av utvecklaren Evert-Jan Blom i Holland, som automatiserade processen på sin webbplats Genetic Affairs. Hans klusterverktyg går igenom dina DNA-matchningar och undersöker hur dessa matchar varandra inbördes för att försöka hitta mönster – kluster – som kan visa hur ni är släkt.

Ett exempel på hur det kan se ut när du skapar kluster hos Genetic Affairs. Dina matchningars namn står till vänster och upptill. De färgade rutorna visar vilka som matchar varandra.

Om du ännu inte provat att ”klustra” dina DNA-matchningar, gå in på geneticaffairs.com och skapa ett konto. Dit kopplar du sedan ditt/dina konton hos FTDNA, Ancestry eller 23andMe (MyHeritage har istället sin egen inbyggda variant som kallas autogruppering, även den utvecklad av Evert-Jan Blom).

Evert-Jan Blom, som skapat klusterverktyget, samt undertecknad.

Automatiska DNA-trädkopplingar hos Ancestry och MyHeritage

I slutet av mars introducerade både Ancestry och MyHeritage helt nya funktioner för att automatiskt koppla ihop två eller flera träd och visa möjliga släktkopplingar mellan dig och dina DNA-matchningar. Ancestry kallar sin funktion ThruLines och MyHeritage har givit sin funktion det aningen krångligare namnet Theory of Family Relativity. Dessa funktioner kan söka rätt på släktkopplingar som du annars kanske haft svårt att hitta.

Finessen är att de kan hitta en släktkoppling genom att ”hoppa” genom flera olika släktträd och hitta anor som inte du eller din matchning har hittat. Samtidigt bygger de på de träd som användarna lagt in och kvaliteten blir därför inte bättre än de träd som finns. Förslagen till släktkoppling blir därför ibland fel och ska alltid bara tas som ett förslag, som du måste kontrollera innan du kan lita på kopplingen.

Här har ThruLines-funktionen hos Ancestry hittat hur jag och två DNA-matchningar är släkt, genom att automatiskt söka i våra släktträd. Observera att detta inte betyder att vi med säkerhet är släkt på detta sätt, men det är ett bra förslag för vidare forskning.

FTDNA tog Y-DNA-forskningen till ny nivå

Y-DNA, våra raka fädernelinjers DNA, är ett område där vi DNA-släktforskare ligger i den absoluta forskningsfronten. Vi ligger faktiskt hästlängder före de akademiska forskarna. Detta är till stor del Family Tree DNAs förtjänst, då de under de senaste tio åren utvecklat nya Y-DNA-analyser, med vilka vi släktforskare hittat tiotusentals nya grenar på det världsomspännande Y-DNA-trädet.

I inledningen av 2019 lanserade FTDNA sitt nya test ”BigY-700”, som genom mycket avancerad teknik analyserar mer än 20 miljoner positioner på Y-kromosomen. Det gör att vi nu kan hitta många fler mutationer än tidigare, och mutationerna visar var förgreningarna i trädet finns. I början av 2018 var drygt 11000 grenar kända. Idag innehåller FTDNAs Y-DNA-träd mer än 25 000 grenar, alltså mer än en fördubbling på två år. När jag själv testade mitt Y-DNA 2011 upptäcktes några enstaka nya grenar per månad. Nu växer trädet med mellan 50 och hundra nya grenar per dag!

Den snabba tillväxten av BigY-testare gör att den som nu gör ett BigY-test kan följa sin fädernelinje från forntiden till allt närmare i tiden. Jag har räknat ut hur långt bak den som har rötter i Sverige och testar BigY kan förvänta sig att hitta närmsta granne till sin egen gren. Resultatet ser du i diagrammet.

En tredjedel av dem som idag testar BigY hittar den närmsta matchningen i de skriftliga källornas tid och mer än hälften hittar en granne från vikingatid och framåt.

FTDNA började även med ett nytt sätt att visa resultaten från BigY-testerna, det så kallade Blockträdet, som på ett bra sätt visar hur grenarna sitter ihop och vilka mutationer som finns på respektive gren. Allt som allt var 2019 ett mycket bra år för forskningen om Y-DNA.

Ny ”etnicitetsberäkning” från Ancestry

Alla de stora DNA-företagen har kartor och beräkningar av ”ursprung” eller ”etnicitet”. Kartor som är snygga att titta på, men som ska tas med stora nypor salt, då de har mycket stora felmarginaler. Företagen släpper med jämna mellanrum nya varianter av dessa beräkningar där de försöker träffa mer rätt och minska felaktigheterna. I maj var det Ancestrys tur att släppa en ny modell för beräkning av ”etnicitet”, som de kallar det. Det innebar att de flestas kartor förändrades, för några till det bättre och för andra till det sämre.

Så ser min svärmors karta ut hos Ancestry.

En förändring som gynnar alla är att Ancestry nu utgår mer från var dina DNA-matchningar har sina anor (baserat på deras träd) och därigenom kan identifiera till och med enskilda landskap eller regioner där dina anor levde, som till exempel Värmland och Ångermanland i kartan ovan.

Även MyHeritage har aviserat att de under 2020 kommer med en mer detaljerad beräkning av var en testad person har sina anor och också FTDNA sägs jobba på en mer detaljerad funktion, baserad på var dina matchningar har sina anor.

23andMe skapar automatiska träd

Företaget 23andMe är det enda av de större testföretagen där du inte kan lägga upp något släktträd. Istället inledde de hösten med att lansera en funktion som automatiskt räknar ut ett ”genetiskt släktträd” för dig och dina matchningar.

Genom att se vilka av dina DNA-matchningar som även matchar varandra beräknar de ”den bästa gissningen” för hur du och dina matchningar kan hänga ihop i ett stort träd. Du får inga namn och det skapas inget egentligt släktträd, men du får en bild av hur du kan vara släkt med dina matchningar. Avancerat? Ja! Användbart? Kanske inte så ofta, men söker du en okänd fader kan det absolut vara värdefullt för att få ledtrådar.

Så här har 23andMe räknat ut att min mor bör vara släkt med några av sina matchningar.

Färgglad grupperingsfunktion hos Ancestry

Ancestry saknar tyvärr verktyg för att undersöka DNA-matchningar på djupet (en kromosomvisare), men i våras införde de en mycket användbar funktion där du själv kan gruppera in dina matchningar i valfritt antal grupper. Du kan till exempel ha en grupp för matchningar som du konstaterat kommer via mormor och en annan för matchningar som du misstänker kommer via din okände morfar.

I matchlistan markeras sedan dessa matchningar med färgade prickar beroende på vilken eller vilka grupper du lagt dem i. Det är ett innovativt sätt att hjälpa oss sortera upp våra matchningar allt eftersom vi hittar hur vi är släkt med dem eller utifrån var de har sina anor.

Exempel på hur jag använt Ancestrys grupperingar i sökandet efter en okänd morfar.

Gedmatch stängde, öppnade igen och såldes

Gedmatch är den ”öppna” databas dit du kan ladda upp dina DNA-data från ett test hos något av testföretagen. Då får du matchningar med andra som laddat upp sina resultat från andra företag och där finns också bra funktioner för att jämföra personers DNA-matchning i detalj och mycket annat.

Gedmatch är även anledningen till att amerikansk polis under 2018 och 2019 kunnat identifiera många tidigare oidentifierade mordoffer samt hitta och gripa ett hundratal seriemördare och våldtäktsmän i USA. Detta då polisen kunnat söka i Gedmatch efter släktmatchingar till DNA-spår från olika brottsplatser.

Under våren 2019 blev det en stor diskussion kring detta bland ett antal inflytelserika DNA-släktforskare i USA, vilket ledde till att Gedmatch stängde ner databasen. De öppnade snart upp databasen igen, men då med alla personer satta som osynliga för polisens sökningar. Alla hade nu istället möjlighet att kryssa i om man är okej med att synas som släktmatchning i denna typ av sökningar. Fler och fler har under året kryssat i att de vill vara synliga.

I december blev det klart att ägarna av Gedmatch sålt databasen till ett företag (Verogen) som kommer att utveckla den vidare med användbara funktioner för släktforskare och samtidigt erbjuda möjligheter för polisen att söka släktmatchningar i jakten på grova våldsbrottslingar.

Två av de brottsoffer och deras mördare som i USA kunnat hittas och gripas tack vare släktsökningar i Gedmatchdatabasen.

Inte bara Gedmatch är inblandade i denna nya användning av DNA-släktforskning. Flera nya företag gav sig i slutet av året in och började bygga upp databaser i det som under 2019 utvecklades till en helt ny bransch som kommit att kallas IGG – Investigative Genetic Genealogy. Gemensamt för alla företagen är att bara de perdsoner som uttryckligen gjort sina resultat tillgängliga kan ge polisen släktmatchningar.

Hela genomet är inte längre ett hemmansköp

Att göra ett helgenom-test, alltså att låta analysera hela sitt DNA med alla 3,2 miljarder DNA-bokstäver, har tidigare varit mycket dyrt. Så sent som 2007 kostade en analys av hela genomet 10 miljoner dollar och fram till nyligen pågick ett race för att kunna erbjuda ett sådant test för under 1000 dollar, alltså under 10 000 kronor.

Under 2019 har detta blivit ett standardtest, som nu erbjuds för ca 6000 kronor och ibland på REA ända ner till 2-3000 kronor av Dante Labs i Italien och Veritas Genetics i USA. Det är otroligt billigt och med tanke på att bara förbrukningsmaterialet för en sådan analys sägs kosta mer än så, undrar man var de egentligen tjänar sina pengar. Hur som helst kan du nu alltså beställa ett sådant avancerat test för en i sammanhanget låg kostnad om du önskar få en omfattande rapport över genetiska risker för olika sjukdomar.

En analys av hela ditt DNA ger dig enorma mängder data, men nyttan med ett sådant test för släktforskning är idag ytterst liten.

För släktforskning är nyttan inte särskilt stor, då det inte finns någon databas för jämförelser. Men om du är man och släktforskare kan det dock vara intressant att beställa ett sådant här test hos Dante Labs när det är REA, för att få en mycket heltäckande analys av din Y-kromosom, till lägre pris än ett BigY-test. Ett resultat som sedan kan laddas upp till YFull för att inkluderas i det stora Y-DNA-trädet. Men tänk på att du då missar matchningarna i FTDNAs databas.

DNA Painter utökade med DNA-träd

Det utmärkta verktyget DNA Painter, där du kan kartlägga vilka delar av ditt DNA som kommer från en viss ana, lanserade under året en funktion för att visualisera släktträd. Jonny Perl från England, som står bakom DNA Painter, är bra på att göra snygga saker på webben och de nya träden är inget undantag. Här kan du tanka upp en GEDCOM-fil och få en bild av hur komplett ditt träd är.

Något som är särskilt användbart är att du kan markera vilka anor i ditt träd som du verifierat med DNA och då få se hur långt du kommit på att bekräfta din genetiska antavla. Som i mitt exempel:

I trädfunktionen hos DNAPainter har jag markerat vilka av mina anor jag bekräftat med DNA och får då denna snygga bild, som visar hur långt jag kommit på att DNA-verifiera min antavla.
Jonny Perl, utvecklaren bakom DNA Painter, samt undertecknad.

MyHeritage gav sig in i hälsobranschen

Antalet företag som erbjuder konsument-DNA-tester för hälsa och upptäckt av sjukdomsanlag ökar. Även MyHeritage gav sig under året in i denna växande bransch och erbjuder nu utöver det vanliga DNA-testet även ett hälsotest. Detta är inte något som direkt berör oss DNA-släktforskare, men kan vara positivt på så sätt att nya personer kommer att DNA-testa sig och då även dyka upp som nya DNA-matchningar i våra matchningslistor.

FTDNA släppte ny version av släktträd

I november släppte FTDNA en ny version av funktionen där användarna kan lägga in släktträd kopplade till DNA-testet. Den nya versionen är framförallt förändrad under ytan, för att i framtiden kunna automatiskt söka gemensamma anor i träden och ge möjlighet till andra funktioner.

Tyvärr lyckades de klanta till det rejält genom att släppa en icke färdig funktion som ställde till kaos för de flesta användare… Fortfarande, när vi går in i det nya året, fungerar allt inte som det ska. Men vi hoppas att de får ordning på släktträden inom kort och kan ge oss nya praktiska trädfunktioner under 2020.

Nytt år, nytt årtionde, nya DNA-möjligheter

Möjligheten att släktforska med DNA har bara funnits i ett årtionde, men tänk vilken enorm utveckling vi haft på den korta tiden! Det är en föraning om den spännande utvecklingen nästa årtionde. Vi vet inte vad 2020 bär med sig, men några saker är säkra: Vi kommer att få se nya DNA-verktyg, en massa nya DNA-matchningar kommer att dyka upp och en mängd släktgåtor kommer att bli lösta!

Gott nytt DNA-år!

Nytt detaljerat Y-DNA-träd från FTDNA

Idag har Family Tree DNA lanserat en stor och viktig nyhet: En ny visning av Y-DNA-trädet, för den som gjort ett BigY-test, på en helt annan detaljnivå än tidigare.

Funktionen kallas ”Block Tree” och kommer att finnas tillgänglig för alla som gjort testet BigY.

Redan i höstas släppte de en ny version av Y-DNA-trädet (och mtDNA-trädet), tillgängligt för alla, som ger en fin överblick över hur olika haplogrupper hänger ihop i Y-DNA-trädet:

Här ser man de olika grenarna och hur många testade som hittills visat sig tillhöra grenen, med uppgift om vilka länder de testades äldsta kända fäderneana levde i.

Just detta utsnitt av trädet visar de grenar som de testade inom den välkända Buresläkten tillhör. Det visar även att Buresläktens närmast kände Y-DNA-släktning är en man med rötterna i England. Snyggt och prydligt, men inte med så mycket information. Det går till exempel inte att se hur nära släkt Buresläkten och engelsmannen är.

Nu lanserar FTDNA alltså en helt ny och mycket detaljerad visning av trädet. Där ser samma utsnitt av trädet som ovan ut så här:

Här visas inte bara grenarna i trädet utan även alla mutationer (i blått) som delas av de testade på varje gren. Även antalet mutationer som är ”privata”, alltså som den testade ännu är ensam om, visas (i grönt). Dessutom får man se namnen och ursprungsland på de testade som man matchar. Det är väldigt mycket användbar information i en och samma bild.

Antalet mutationer kan användas för att uppskatta åldern på grenarna. Det krävs flera testade på en gren för att få en någorlunda pålitlig åldersberäkning, men grovt kan man räkna att varje mutation motsvarar ca 130-140 år. Nu kan vi tydligt se, det vi inte kunde utläsa ur det översiktliga trädet, att Buresläkten och engelsmannen inte är nära släkt. Det är så många mutationer som skiljer att deras gemensamme anfader måste ha levt för så mycket som 2500-3000 år sedan.

Bravo FTDNA!

Fortfarande finns det ytterligare några funktioner, som man får ta del av genom att överföra sitt resultat till YFull. Men det nya Y-DNA-trädet från FTDNA är mycket informativt och användbart. Det lyfter möjligheterna att få ut så mycket som möjligt av BigY-tester till en klart högre nivå. Bravo FTDNA!

En del med tveksam nytta

Som en del i det nya trädet visas även BigY-matchningarnas fördelning i myOrigins.

Just detta är en funktion av tveksam nytta, då vi vet att dessa geografiska fördelningar sällan stämmer. MyOrigins är ju dessutom baserad på det autosomala DNAt och har inget direkt att göra med Y-kromosomens ursprung. Men det kanske kan bli intressant i framtiden när metoderna för att beräkna geografiska likheter förhoppningsvis blivit mer träffsäkra. Tills vidare får vi se det som ett alternativ till att titta på flaggorna.

Kanske känner några av er igen denna form av träd? En liknande variant har tidigare använts i ett projekt som kallas ”The Big Tree” för grenar inom haplogrupp R1b (R-M269). Men nu finns alltså en ännu bättre variant att tillgå direkt hos FTDNA.

DNA från 10000 år gammalt tuggummi

Tekniken för att analysera DNA från våra förhistoriska släktingar tar det ena stora klivet efter det andra. Nu presenteras den första studien där man fått fram DNA från 10 000 år gamla tuggummin! Tuggummin som tuggats av stenåldersmänniskor på Orust.

Ovan ser du ett DNA-analyserat tuggummit från stenåldern i mitten. På sidorna syns avgjutningar av tandavtrycken som finns på tuggummit.

Det är forskare från det svenska ATLAS-projektet som analyserat DNA i tuggummin av björktjära eller harts, som användes av stenåldersmänniskorna som lim vid tillverkning av stenverktyg och vid tätning av båtar.

Fynden är från stenåldersboplatsen i Huseby Klev på Orust. De tuggade bitarna, med välbevarade tandavtryck, hittades hela tre meter under markytan tillsammans med flintverktyg, massor av hasselnötter och stora mängder djurben. De dateras till 10040-9610 år gamla.

Ur den tuggade björktjäran har forskarna lyckats få fram DNA från tre individer, två kvinnor och en man. Eller snarare två flickor och en pojke, för tandavtrycken visar att de som tuggade var mellan 6 och 14 år gamla. De har fått de aningen opersonliga namnen ble004, ble007 och ble008.

Deras DNA har jämförts med tidigare DNA-resultat från jägar-samlare i Skandinavien. Människorna i Huseby Klev ligger genetiskt någonstans mellan samtida individer från Hummelviksholmen i Norge och Stora Förvar på Gotland. Jämförelserna visar dock att de var mer ”släkt” med jägar-samlarna i det som idag är Sverige än med det som idag är Norge.

Samtidigt visar stenverktygen som hittades att de var tillverkade med en så kallad tryckbladsteknik, som hade sitt ursprung i Baltikum, Karelen och Finland. Det var en teknik som vid denna tid inte användes av jägar-samlarna i det som idag är södra Sverige. Detta skulle möjligen kunna tyda på att tekniken följt med den migration som skedde från öster, norr om den kvarvarande inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Resultaten är mycket intressanta och ger nya ledtrådar till hur Skandinavien befolkades efter istiden. Men den fråga som är mest intressant för oss DNA-släktforskare är: -Har de fått fram några haplogrupper?

Haplogrupp är en benämning på vilken typ av Y-DNA och mitokondrie-DNA (mtDNA) som dessa människor bar på. Det är en typ av DNA som enbart ärvs via det raka fädernet och raka mödernet. Om haplogrupperna är kända, så är det möjligt att se om någon nu levande DNA-testad person är släkt med dessa förhistoriska människor. Alla människor i Europa lär vara släkt med dem på ett eller annat sätt, men via Y-DNA och mtDNA kan man med ett DNA-test se om man är släkt med dem via sin raka fäderne- eller mödernelinje.

Tyvärr fick man inte fram något Y-DNA för mannen, men alla tre personernas mtDNA kunde fastställas och de visar sig tillhöra haplogruppen U5a2d.

Finns det någon som bär på denna haplogrupp idag? Ofta har så gamla grenar av mänsklighetens släktträd dött ut, eftersom inga raka kvinnolinjer överlevt ända till idag. Men jag sökte bland resultat från personer som testat sig hos Family Tree DNA och det finns faktiskt några personer som idag bär på detta mtDNA!

Karta över testade kvinnolinjer i Skandinavien tillhörande haplogrupp U5a2d

Markeringarna på kartan visar var ett antal testade personers kvinnolinjer har sitt kända ursprung på 1600- och 1700-talet. U5a2d är alltså ingen vanlig haplogrupp idag. Den geografiska fördelningen för de testade får en dock att haja till lite, om man tänker på möjligheten att personerna i Huseby Klev kan ha haft förmödrar som kommit runt inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Nu är det förstås ett alldeles för litet underlag för att dra några slutsatser. Men kanske, kanske, har vi här några nu levande DNA-släktforskare, som är ättlingar i rakt nedstigande kvinnliga led från några av de allra första kvinnorna som befolkade Skandinavien när isen drog sig tillbaka. Tanken svindlar.

De senaste åren har genetikerna utvecklat tekniker för att få fram förhistoriskt DNA ur benrester, förstenad avföring, jord från grottgolv och nu alltså även från 10 000 år gamla tuggummin. Vad blir nästa genombrott? Bob Dylan skrev en gång en låt med titeln The Times They Are a-Changin. Om någon skulle skriva en låt om den nuvarande utvecklingen inom DNA-området borde titeln vara: The Times They Are AMAZING!

Forskningsrapporten (som ännu inte är referentgranskad /peer reviewed) finna att läsa här: https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2018/12/03/485045.full.pdf

Så tycker vi om att vårt DNA används som ledtrådar av polisen

Brottsbekämpande myndigheter har börjat använda släktforskarnas DNA-databaser för att hitta ledtrådar för att ringa in seriemördare och våldtäktsmän i så kallade "kalla fall", där förövaren inte kunnat hittas. Nu har en enkätundersökning gjorts i flera länder om vad släktforskarna tycker om detta. Drygt 600 personer har deltagit i undersökningen och resultatet ser ut så här.

Vi kan konstatera att DNA-släktforskarna i Sverige är överlägset mest engagerade i frågan i hela världen. Nästan hälften av svaren kommer nämligen från Sverige, dubbelt så många som från stora USA!

Vad tycker då släktforskarna om att deras DNA kan användas av polisen för att försöka ringa in en okänd förövare vid allvarliga våldsbrott?

Till att börja med måste vi vara noga med att påpeka att frågan bara handlar om DNA-data i den öppna databasen Gedmatch, dit släktforskare och andra frivilligt laddar upp sitt data. Testföretagens egna databaser kan polisen inte använda i dagsläget. Så här svarar släktforskarna på frågan om de känner sig komfortabla med att deras DNA i Gedmatch-databasen kan användas till detta.

Det är tydligt att den absoluta majoriteten är positiva till detta. Är det då någon skillnad i åsikten beroende på vilken typ av oidentifierad person som släktforskarnas DNA används för att hitta?

Här ser vi att de allra flesta anser att det är okej att använda deras DNA-data för att identifiera okända döda personer som hittas, att finna okända föräldrar till adopterade och att finna okända förövare i mordfall. Något färre tycker det är okej att söka fäder till donatorbarn och mindre än hälften ställer sig positiva till att deras DNA kan användas för att söka förövare i icke-våldsbrott.

Anser då släktforskarna att det behövs någon ny lagstiftning för att hantera polisens användning av släktforskarnas DNA? Här går åsikterna starkt isär, men de flesta har ingen åsikt i frågan.

Det är en intressant enkätundersökning som gjorts. Den visar att åsikterna är i stort sett likartade i olika delar av världen och att en mycket stor majoritet av släktforskarna är positiva till att deras DNA-resultat kan användas för dessa syften. I alla fall så länge polisen och andra endast kan komma åt de resultat som, av användarna, frivilligt laddats upp till den öppna databasen Gedmatch.

Äntligen ett bra mtDNA-träd!

Idag presenterade Family Tree DNA en nyhet som berör alla som har en mamma.

Alla människor i världen har ärvt en liten, men ack så viktig, bit DNA från sina mammor. Den kallas mitokondrie-DNA och den har ärvts från mor till barn i många tusen generationer, ända från de första moderna människorna i Afrika. På vägen har det skett mutationer. Mutationer som idag används för att räkna ut hur alla är släkt och hur släktträdet över alla kvinnolinjer ser ut.

Fram till idag har detta gigantiska officiella släktträd byggts och presenterats av en enda man i Holland. Detta träd kallas Phylotree, men det är nu så stort att det är väldigt svårt att överblicka. Så här kan en bit av trädet se ut I Phylotree:

I Phylotree finns inte mycket information, i princip bara vilka mutationer som finns på varje gren. Inte särskilt informativt och inte särskilt lättläst.

FTDNA presenterar på nytt sätt

Nu lanserar FTDNA sin version av trädet, baserat på personer som gjort ett mtDNA-test hos FTDNA. Trädet bygger på mer än 150 000 resultat från personer som testat hela sitt mtDNA. Trädgrenarna är samma som i Phylotree (version 17), men FTDNA visar i vilka länder de testade har sina möderneanor. Det ger en helt annan överblick än i Phylotree.

 Så här ser en del av trädet ut för grenen H1:

För varje gren visas flaggor, som anger i vilka länder de testade har sin tidigast kända möderneana. Det finns även en sökfunktion för att direkt söka fram en särskild gren.

Vid varje gren finns möjlighet att klicka på de tre prickarna til höger och få en sammanställning över i vilka länder denna gren är vanligast:

Du hittar FTDNAs nya mtDNA-träd via en knapp längst ner på din sida när du loggat in. Där finns även FTDNAs version av trädet för alla grenar av Y-DNA.

Mitokondrie-DNA är en del av vårt DNA som muterar väldigt långsamt. Det gör att de matchningar som finns på samma gren som du kan vara släkt med dig för flera tusen år sedan. Men i takt med att fler testar sig blir grenverket allt mer förfinat.

Mitokondrie-DNA-trädet är fortfarande ett gigantiskt träd och det kommer att växa ännu mer framöver. Men med FTDNAs nya version, så blir det mer överskådligt och användbart för oss alla. FTDNAs nya trädvisning bygger på idéer av Göran Runfeldt, vår svenske påhittige DNA-programmerare, vilket känns väldigt roligt! Ett viktigt steg framåt för mtDNA-forskningen!