Category Archives for DNA-nyheter

Nytt detaljerat Y-DNA-träd från FTDNA

Idag har Family Tree DNA lanserat en stor och viktig nyhet: En ny visning av Y-DNA-trädet, för den som gjort ett BigY-test, på en helt annan detaljnivå än tidigare.

Funktionen kallas ”Block Tree” och kommer att finnas tillgänglig för alla som gjort testet BigY.

Redan i höstas släppte de en ny version av Y-DNA-trädet (och mtDNA-trädet), tillgängligt för alla, som ger en fin överblick över hur olika haplogrupper hänger ihop i Y-DNA-trädet:

Här ser man de olika grenarna och hur många testade som hittills visat sig tillhöra grenen, med uppgift om vilka länder de testades äldsta kända fäderneana levde i.

Just detta utsnitt av trädet visar de grenar som de testade inom den välkända Buresläkten tillhör. Det visar även att Buresläktens närmast kände Y-DNA-släktning är en man med rötterna i England. Snyggt och prydligt, men inte med så mycket information. Det går till exempel inte att se hur nära släkt Buresläkten och engelsmannen är.

Nu lanserar FTDNA alltså en helt ny och mycket detaljerad visning av trädet. Där ser samma utsnitt av trädet som ovan ut så här:

Här visas inte bara grenarna i trädet utan även alla mutationer (i blått) som delas av de testade på varje gren. Även antalet mutationer som är ”privata”, alltså som den testade ännu är ensam om, visas (i grönt). Dessutom får man se namnen och ursprungsland på de testade som man matchar. Det är väldigt mycket användbar information i en och samma bild.

Antalet mutationer kan användas för att uppskatta åldern på grenarna. Det krävs flera testade på en gren för att få en någorlunda pålitlig åldersberäkning, men grovt kan man räkna att varje mutation motsvarar ca 130-140 år. Nu kan vi tydligt se, det vi inte kunde utläsa ur det översiktliga trädet, att Buresläkten och engelsmannen inte är nära släkt. Det är så många mutationer som skiljer att deras gemensamme anfader måste ha levt för så mycket som 2500-3000 år sedan.

Bravo FTDNA!

Fortfarande finns det ytterligare några funktioner, som man får ta del av genom att överföra sitt resultat till YFull. Men det nya Y-DNA-trädet från FTDNA är mycket informativt och användbart. Det lyfter möjligheterna att få ut så mycket som möjligt av BigY-tester till en klart högre nivå. Bravo FTDNA!

En del med tveksam nytta

Som en del i det nya trädet visas även BigY-matchningarnas fördelning i myOrigins.

Just detta är en funktion av tveksam nytta, då vi vet att dessa geografiska fördelningar sällan stämmer. MyOrigins är ju dessutom baserad på det autosomala DNAt och har inget direkt att göra med Y-kromosomens ursprung. Men det kanske kan bli intressant i framtiden när metoderna för att beräkna geografiska likheter förhoppningsvis blivit mer träffsäkra. Tills vidare får vi se det som ett alternativ till att titta på flaggorna.

Kanske känner några av er igen denna form av träd? En liknande variant har tidigare använts i ett projekt som kallas ”The Big Tree” för grenar inom haplogrupp R1b (R-M269). Men nu finns alltså en ännu bättre variant att tillgå direkt hos FTDNA.

DNA från 10000 år gammalt tuggummi

Tekniken för att analysera DNA från våra förhistoriska släktingar tar det ena stora klivet efter det andra. Nu presenteras den första studien där man fått fram DNA från 10 000 år gamla tuggummin! Tuggummin som tuggats av stenåldersmänniskor på Orust.

Ovan ser du ett DNA-analyserat tuggummit från stenåldern i mitten. På sidorna syns avgjutningar av tandavtrycken som finns på tuggummit.

Det är forskare från det svenska ATLAS-projektet som analyserat DNA i tuggummin av björktjära eller harts, som användes av stenåldersmänniskorna som lim vid tillverkning av stenverktyg och vid tätning av båtar.

Fynden är från stenåldersboplatsen i Huseby Klev på Orust. De tuggade bitarna, med välbevarade tandavtryck, hittades hela tre meter under markytan tillsammans med flintverktyg, massor av hasselnötter och stora mängder djurben. De dateras till 10040-9610 år gamla.

Ur den tuggade björktjäran har forskarna lyckats få fram DNA från tre individer, två kvinnor och en man. Eller snarare två flickor och en pojke, för tandavtrycken visar att de som tuggade var mellan 6 och 14 år gamla. De har fått de aningen opersonliga namnen ble004, ble007 och ble008.

Deras DNA har jämförts med tidigare DNA-resultat från jägar-samlare i Skandinavien. Människorna i Huseby Klev ligger genetiskt någonstans mellan samtida individer från Hummelviksholmen i Norge och Stora Förvar på Gotland. Jämförelserna visar dock att de var mer ”släkt” med jägar-samlarna i det som idag är Sverige än med det som idag är Norge.

Samtidigt visar stenverktygen som hittades att de var tillverkade med en så kallad tryckbladsteknik, som hade sitt ursprung i Baltikum, Karelen och Finland. Det var en teknik som vid denna tid inte användes av jägar-samlarna i det som idag är södra Sverige. Detta skulle möjligen kunna tyda på att tekniken följt med den migration som skedde från öster, norr om den kvarvarande inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Resultaten är mycket intressanta och ger nya ledtrådar till hur Skandinavien befolkades efter istiden. Men den fråga som är mest intressant för oss DNA-släktforskare är: -Har de fått fram några haplogrupper?

Haplogrupp är en benämning på vilken typ av Y-DNA och mitokondrie-DNA (mtDNA) som dessa människor bar på. Det är en typ av DNA som enbart ärvs via det raka fädernet och raka mödernet. Om haplogrupperna är kända, så är det möjligt att se om någon nu levande DNA-testad person är släkt med dessa förhistoriska människor. Alla människor i Europa lär vara släkt med dem på ett eller annat sätt, men via Y-DNA och mtDNA kan man med ett DNA-test se om man är släkt med dem via sin raka fäderne- eller mödernelinje.

Tyvärr fick man inte fram något Y-DNA för mannen, men alla tre personernas mtDNA kunde fastställas och de visar sig tillhöra haplogruppen U5a2d.

Finns det någon som bär på denna haplogrupp idag? Ofta har så gamla grenar av mänsklighetens släktträd dött ut, eftersom inga raka kvinnolinjer överlevt ända till idag. Men jag sökte bland resultat från personer som testat sig hos Family Tree DNA och det finns faktiskt några personer som idag bär på detta mtDNA!
Karta över testade kvinnolinjer i Skandinavien tillhörande haplogrupp U5a2d

Markeringarna på kartan visar var ett antal testade personers kvinnolinjer har sitt kända ursprung på 1600- och 1700-talet. U5a2d är alltså ingen vanlig haplogrupp idag. Den geografiska fördelningen för de testade får en dock att haja till lite, om man tänker på möjligheten att personerna i Huseby Klev kan ha haft förmödrar som kommit runt inlandsisen och ner längs Atlantkusten.

Nu är det förstås ett alldeles för litet underlag för att dra några slutsatser. Men kanske, kanske, har vi här några nu levande DNA-släktforskare, som är ättlingar i rakt nedstigande kvinnliga led från några av de allra första kvinnorna som befolkade Skandinavien när isen drog sig tillbaka. Tanken svindlar.

De senaste åren har genetikerna utvecklat tekniker för att få fram förhistoriskt DNA ur benrester, förstenad avföring, jord från grottgolv och nu alltså även från 10 000 år gamla tuggummin. Vad blir nästa genombrott? Bob Dylan skrev en gång en låt med titeln The Times They Are a-Changin. Om någon skulle skriva en låt om den nuvarande utvecklingen inom DNA-området borde titeln vara: The Times They Are AMAZING!

Forskningsrapporten (som ännu inte är referentgranskad /peer reviewed) finna att läsa här: https://www.biorxiv.org/content/biorxiv/early/2018/12/03/485045.full.pdf

Så tycker vi om att vårt DNA används som ledtrådar av polisen

Brottsbekämpande myndigheter har börjat använda släktforskarnas DNA-databaser för att hitta ledtrådar för att ringa in seriemördare och våldtäktsmän i så kallade "kalla fall", där förövaren inte kunnat hittas. Nu har en enkätundersökning gjorts i flera länder om vad släktforskarna tycker om detta. Drygt 600 personer har deltagit i undersökningen och resultatet ser ut så här.

Vi kan konstatera att DNA-släktforskarna i Sverige är överlägset mest engagerade i frågan i hela världen. Nästan hälften av svaren kommer nämligen från Sverige, dubbelt så många som från stora USA!

Vad tycker då släktforskarna om att deras DNA kan användas av polisen för att försöka ringa in en okänd förövare vid allvarliga våldsbrott?

Till att börja med måste vi vara noga med att påpeka att frågan bara handlar om DNA-data i den öppna databasen Gedmatch, dit släktforskare och andra frivilligt laddar upp sitt data. Testföretagens egna databaser kan polisen inte använda i dagsläget. Så här svarar släktforskarna på frågan om de känner sig komfortabla med att deras DNA i Gedmatch-databasen kan användas till detta.

Det är tydligt att den absoluta majoriteten är positiva till detta. Är det då någon skillnad i åsikten beroende på vilken typ av oidentifierad person som släktforskarnas DNA används för att hitta?

Här ser vi att de allra flesta anser att det är okej att använda deras DNA-data för att identifiera okända döda personer som hittas, att finna okända föräldrar till adopterade och att finna okända förövare i mordfall. Något färre tycker det är okej att söka fäder till donatorbarn och mindre än hälften ställer sig positiva till att deras DNA kan användas för att söka förövare i icke-våldsbrott.

Anser då släktforskarna att det behövs någon ny lagstiftning för att hantera polisens användning av släktforskarnas DNA? Här går åsikterna starkt isär, men de flesta har ingen åsikt i frågan.

Det är en intressant enkätundersökning som gjorts. Den visar att åsikterna är i stort sett likartade i olika delar av världen och att en mycket stor majoritet av släktforskarna är positiva till att deras DNA-resultat kan användas för dessa syften. I alla fall så länge polisen och andra endast kan komma åt de resultat som, av användarna, frivilligt laddats upp till den öppna databasen Gedmatch.

Äntligen ett bra mtDNA-träd!

Idag presenterade Family Tree DNA en nyhet som berör alla som har en mamma.

Alla människor i världen har ärvt en liten, men ack så viktig, bit DNA från sina mammor. Den kallas mitokondrie-DNA och den har ärvts från mor till barn i många tusen generationer, ända från de första moderna människorna i Afrika. På vägen har det skett mutationer. Mutationer som idag används för att räkna ut hur alla är släkt och hur släktträdet över alla kvinnolinjer ser ut.

Fram till idag har detta gigantiska officiella släktträd byggts och presenterats av en enda man i Holland. Detta träd kallas Phylotree, men det är nu så stort att det är väldigt svårt att överblicka. Så här kan en bit av trädet se ut I Phylotree:

I Phylotree finns inte mycket information, i princip bara vilka mutationer som finns på varje gren. Inte särskilt informativt och inte särskilt lättläst.

FTDNA presenterar på nytt sätt

Nu lanserar FTDNA sin version av trädet, baserat på personer som gjort ett mtDNA-test hos FTDNA. Trädet bygger på mer än 150 000 resultat från personer som testat hela sitt mtDNA. Trädgrenarna är samma som i Phylotree (version 17), men FTDNA visar i vilka länder de testade har sina möderneanor. Det ger en helt annan överblick än i Phylotree.

 Så här ser en del av trädet ut för grenen H1:

För varje gren visas flaggor, som anger i vilka länder de testade har sin tidigast kända möderneana. Det finns även en sökfunktion för att direkt söka fram en särskild gren.

Vid varje gren finns möjlighet att klicka på de tre prickarna til höger och få en sammanställning över i vilka länder denna gren är vanligast:

Du hittar FTDNAs nya mtDNA-träd via en knapp längst ner på din sida när du loggat in. Där finns även FTDNAs version av trädet för alla grenar av Y-DNA.

Mitokondrie-DNA är en del av vårt DNA som muterar väldigt långsamt. Det gör att de matchningar som finns på samma gren som du kan vara släkt med dig för flera tusen år sedan. Men i takt med att fler testar sig blir grenverket allt mer förfinat.

Mitokondrie-DNA-trädet är fortfarande ett gigantiskt träd och det kommer att växa ännu mer framöver. Men med FTDNAs nya version, så blir det mer överskådligt och användbart för oss alla. FTDNAs nya trädvisning bygger på idéer av Göran Runfeldt, vår svenske påhittige DNA-programmerare, vilket känns väldigt roligt! Ett viktigt steg framåt för mtDNA-forskningen!